Teneriffa, Kanarieöarna
9.11-15.11.2022
Vi seglade de 40 NM till Teneriffa. Vi hade bokat plats i marinan i Santa Cruz för att förbereda båten för atlantöverfarten och bunkra mat. Tiger Lily var också i marinan så barnen underhöll sig själva i marinan eller på stan under tiden vi jobbade. Janne har servat och underhållit båten regelbundet under hela resan så det var inte så mycket som måste fixas. Men han var uppe i masten och lade på spridarskydd så seglen inte nöts i onödan på atlanten där det oftast är plattläns på sträckan till Karibien. Vi hade ner seglen och kollade så allt såg bra ut och tejpade om det fanns början till hål. Riggen kollades igenom och allt på däck stuvades ordentligt för att klara det väder som väntar på atlanten. I Santa Cruz fanns en enorm mataffär som hade det mesta man behövde. Vi köpte mat så vi skulle klara oss över atlanten och en del av Karibien. Maten lär vara mycket dyrare där. Vi köpte bl.a. 50 paket pasta och 25 paket ris. Konserver hade vi samlat på oss nästan tillräckligt på vägen ner i Europa. Butiken hade även hemkörning. Vi handlade 4 överfulla köpvagnar som kördes ner till båten dagen efter. Den stora fruktmarknaden i staden var superb. Bra urval på frukt och grönsaker och den icke engelsktalande damen i ståndet var mycket hjälpsam och plockade ut frukter i olika mognadsgrad. Vi hade vissa syprojekt vi ville få avklarade så symaskinen grävdes fram ur gömmorna. Vi sydde en enkel bimini åt Tiger Lily, en bakvägg till Aegirs doghouse och Nathalie skulle sy en magväska (till hennes telefon och hörlurar) som ett skolarbete. Bakväggen skulle mallas och vi bredde ut oss på bryggan för att klippa ut delarna. Malin kröp vigulant runt på alla fyra med saxen i högsta hugg. Plötsligt smärtade det till något enormt i nedre delen av ryggen och hon blev sittandes på knä med höften lutandes åt ena sidan. Minsta lilla rörelse gjorde sån smärte så hon var fast i den ställningen hon satt i. Efter flera försök fick hon sträckt sig efter sin telefon och kunde skriva åt Janne som var inne i båten att han måste komma genast. Men Jannes hjälp kom hon sig slutligen upp på benen. Från att ha varit en halvhurtig 38 åring förvandlades hon över en sekund till en krasslig 98 åring. Svagt framåtlutad linkade hon runt på marinan för att mjuka upp ryggen. Det hjälpte och syprojekten kunde färdigställas. Vi riggade upp symaskinen på en bänk på kajkanten. En polisbil stannade och visade att han inte var helt nöjd med att vi satt där och sydde på allmän plats men vi fick hållas. Morgonen därpå vaknade Malin med en rygg som var värre än nångonsin. Hon slapp inte ur sängen utan assistans, och när hon väl kom på fötter så var smärtan så stor så det började svartna för ögonen. En knapp vecka tog det för ryggen att bli återställd. Promenader, varma duschar och värkmedicin gjorde susen. Båten Veloacheron var också i marinan och erbjöd sig att ge en muskelavslappnande spruta (kvinnan var akutsjuksköterska på räddningshelikopter) men ryggen hade då blivit så mycket bättre så Malin avböjde. Farsdag tänkte nästan glömmas bort mitt i alla förberedelser, men på kvällen då barnen hade filmkväll i Tiger Lily for vi till baren och njöt av en drink tillsammans med Peter och Jenny. Vi klarerade ut från Europa vid Marinpolisen. Vi börjar nu bli redo för atlanten!